FREDA är ett bedömningsverktyg som tillhandahålls av Socialstyrelsen och används av socialtjänster över hela landet.
Verktyget är utvecklat för att skydda våldsutsatta och fyller en viktig funktion. Det är dock inte avsett för att fastställa om våld har förekommit.
Det är problematiskt ur flera perspektiv – med rättssäkerheten som främsta utgångspunkt – att socialtjänsten främst använder FREDA i sina utredningar om våld i nära relationer. Verktyget bygger endast på en parts berättelse och fungerar därför i praktiken som ett protokoll från en enda sida. För att våld ska förekomma krävs både en förövare och ett offer. På samma sätt behövs två personer vid en separation, och särskilt i vårdnadstvister blir det problematiskt att använda ett ensidigt verktyg när myndigheten ska bilda sig en uppfattning om våldssituationen.
Vid separationer finns det av naturliga skäl ofta två olika bilder av verkligheten. Det är ofta grunden till separationen. Om man endast lyssnar på den ena parten – den som känner sig våldsutsatt – riskerar man en rättsosäker hantering som kan få negativa konsekvenser för barnen.
Det är vanligt att lögner och påståenden om ”exet” cirkulerar vid separationer, vårdnadstvister och bodelningar. Därför bör socialtjänsten arbeta mer kunskapsbaserat när det gäller våldsanklagelser som uppkommer i samband med separationer än i andra situationer.
- Endast en part får berätta hur den känner och upplever våld
- Den andra parten får inte bemöta påståenden
- I vissa fall får den som utpekas som ”förövare” i verktyget inte ens kännedom om att det finns anklagelser mot hen
Som riskbedömningsverktyg identifierar FREDA inte fall som rör falska anklagelser.
Så här kan en FREDA utredning se ut i praktiken (Exempel från utredning av socionom Sofia Stjärnebring specialist på Våld i Nära Relationer i Tibro Kommun).
Sofia har lyckats trycka in ordet ”förövare” inte mindre än 9 gånger i 7 meningar. Pappan har aldrig fått bemöta ett enda påstående och frågade sin syster om hon visste om han hade sett sin pappa utöva våld mot sin mamma – Det hade hon inte.
Att upprepa ett ord flera gånger kallas för övertalningsretorik. Det skapar en känsla av sanning hos läsaren som ser ordet upprepas om och om igen – en form av mental påverkan. I vardagligt tal ”hjärntvätt”.
Utan foton, inspelningar, vittnesmål, anmälningar om våld, rättsliga utredningar, domar eller andra sakliga bevis som styrker mammans påståenden har kommunen ändå lyckats skapa ett våldsnarrativ kring pappan. Trots att barnen förnekar att de utsatts för våld är det just detta som fått Socialtjänsten att placera barnen utanför pappans hem, samtidigt som mammans omsorgssvikt och försummelse av barnen blivit tydlig för myndigheten. Pappan utreds aldrig som ett alternativ, med hänvisning till domstolsbeslut – som i själva verket saknas. Istället ska kommunens specialist på våld i nära relationer vittna i domstolen under vårdnadstvisten om det våld som mamman har berättat om.
Ett år tidigare vittnande mamman om det motsatta.
I utredningen framkommer att mammans blå fingrar kan kopplas till stress. Pappan pekar istället på mammans omfattande alkoholbruk, kedjerökning, väl dokumenterade ätstörningar eller motorcykelkörning, som hon börjat med sedan barnen placerats hos henne på helgerna. Socionom Sofia Stjärnebring bemöter inte de alternativa förklaringarna till de blå fingrarna.
Annat intressant i hur FREDA utredningar används som underlag i vårdnadstvister är när möten gällande våldet sker på vården men utredningen först skrivs ett halvår senare – någon vecka efter att en vårdnadstvist inletts. Detta trots slutsatserna från utredaren att ”det är troligt att dödligt våld kommer att utövas”. Trots att hon själv konstaterar att det inte förekommit några verbala hot. Mamman själv har inte haft tid att polisanmäla pappan enligt egna uppgifter i vårdnadsutredningen.
Ägaren till Knistad Herrgård har enligt flera barn köpt sexuella tjänster av kvinnan därav polisanmälde pappan honom då det är ett barnfridsbrott.
Anledningen till att polisen inte utfärdade ett kontaktförbud kan vara att pappan inte försökt kontakta mamman. Mamman hade uppehåll i sina studier vid polishögskolan när paret träffades på grund av utmattning, ätstörning och psykisk ohälsa, och hon avbröt sedan studierna helt. Ansökningar till samtliga andra polishögskolor avvisades senare.
Sofia Stjärnebring som gjort utredningen är själv orolig för att sina barn ska bli överkörda och tycker att det är kommunens ansvar att skydda barnen. Själv väntar hon bara på att något ska hända. Pappan anser tvärtom att man själv ska agera och att det är bra att kommunen finns – men i detta fallet har kommunen medverkat till att möjliggöra omfattande övergrepp på barnen – inklusive flera fullbordande våldtäkter på en 13-årig flicka. Kommunen har stoppat pappan att skydda sitt barn genom att påstå att han är våldsam – helt utan sakliga grunder. Barnet har istället rymt 3 gånger till pappan och myndigheten har tvångsomhändertagit henne och tvångsvårdar henne för att hon inte förstår hur skadlig hennes pappa är för henne.
https://www.sla.se/2022/01/27/grannar-oroliga-for-barnens-sakerhet-vill-ha-farthinder-939ac
Annonsen som Sofia ansökte till verkar tvärtom mot hur hon brukar arbeta. Rättssäkra utredningar utan att samtala med båda parter? Det låter osannolikt.
När barnet själv ska berätta om våldet till Familjerätten låter det så här.
En forskare inom barn och ungdomspsykiatri aktiv vid BUP i Eslöv gör en kartläggning av kommunens påståenden om våld. Men kommunen avskriver oron utan utredning och flyttar flickan samma dag som hon har ett återbesök bokat hos psykologen och meddelar flickan att psykologen ”inte har förstått hela bilden”. Kommunen som aldrig utrett pappan eller haft ett samtal kring hans barn gör anspråk på att de har hela bilden.
Socialstyrelsens svar på att vi anser att tillämpningen av FREDA bör begränsas till dess avsedda syfte och inte integreras i utredningar som ska säkerställa barns bästa och rättssäkerhet.