Rättssäkerhet på papperet men inte i praktiken – en kommentar till Tibro kommuns egenkontroll av barnhandläggning
Tibro kommun har nyligen genomfört en så kallad egenkontroll av rättssäkerheten inom barn- och ungdomsärenden (SN 2025-000104), där man bland annat granskat om vårdplaner finns, om dessa är godkända av vårdnadshavare, om omprövningar sker var sjätte månad och om hälsoundersökningar genomförs. Men i sin iver att bocka av formella kriterier missar kommunen helt kärnan i vad rättssäkerhet faktiskt innebär – nämligen att tillämpa lagen i praktiken på ett sätt som skyddar barnets grundläggande rättigheter enligt FN:s barnkonvention och svensk socialrätt.
I vår tidigare artikel presenteras flera konkreta exempel på rättsosäker barnhandläggning i Tibro kommun.
1. Formalia före barnets bästa
I egenkontrollen redovisas att vårdplaner ”finns” i nästan alla ärenden, men att de är övergripande, standardiserade och ibland tar orimligt lång tid att komplettera med en individuell genomförandeplan. Det nämns också att dessa planer inte dokumenteras korrekt i verksamhetssystemet, utan placeras osystematiskt i utredningar eller fysiskt i akter. Att detta accepteras är allvarligt – inte bara organisatoriskt utan rättsligt – eftersom det innebär att dokumentation om barnets behov, mål med vården och samtycke från vårdnadshavare eller barnet själv riskerar att bli otillgängliga i det juridiska beslutsunderlaget.
2. Systemfel kring hälsoundersökningar
Rapporten visar också att kommunen tolkat lagen fel: man ersätter den obligatoriska hälsoundersökningen med den läkarundersökning som görs inför LVU enligt 32 § LVU. Detta står i direkt strid med både proposition 2016/17:59 och Socialstyrelsens vägledningar, som tydligt anger att båda undersökningarna krävs – eftersom de har olika syften. Att detta systematiska fel förekommer trots att lagen varit gällande sedan 2017 är anmärkningsvärt.
3. Avsaknad av prövning av biologisk föräldraförmåga
Varken i egenkontrollen eller i kommunens offentliga agerande tycks det finnas någon rutin för att utreda och dokumentera biologisk föräldraförmåga i samband med tvångsplaceringar eller frivilliga SoL-placeringar. Detta är ett grundläggande brott mot barnets rätt till familjeliv enligt artikel 9 i FN:s barnkonvention och mot proportionalitetsprincipen i LVU. Det är även en avvikelse mot kommunens eget ledningssystem.
4. Allvarliga brister i socialtjänstens bemanning
I ett aktuellt ärende valde en konsult – anlitad som utredare i ett barnärende – att lämna sitt uppdrag när barnets pappa konfronterade honom med frågor om hans bakgrund, inklusive uppgifter om flera identiteter och bedrägerianklagelser. Trots detta verkar Tibro kommun inte ha vidtagit några som helst åtgärder för att säkerställa rättssäker rekrytering eller transparent ansvarsfördelning. Det finns starka indikationer på att enhetschef Emma Nilsson i praktiken styr myndighetsutövningen via konsulter och hon kan därför inte hållas ansvarig i domstol.
5. Falska uppgifter till domstol
I flera fall finns uppgifter om att socialtjänstens handläggare och socialnämndens ordförande, Anna-Carmilla Andersson, har lämnat oriktiga uppgifter till förvaltningsrätten i syfte att få igenom beslut – bl.a. att domstolsbeslut fanns när det inte gjorde det, och att barnets vilja var okänd trots att ett samtal där barnet mycket starkt uttryckte sin vilja samma dag spelats in. Det är allvarliga brott mot barnrätt och förvaltningsrätt.
6. Barn hotas och tystas
Barn som uttryckt vilja att återförenas med en förälder hotas med omplacering om de rymmer hemifrån. Deras rätt att uttrycka sin åsikt och bli hörd (artikel 12 i barnkonventionen) respekteras inte – i vissa fall dokumenteras inte ens deras vilja inför umgängesbegränsning. Detta är inte bara etiskt förkastligt utan ett flagrant brott mot såväl svensk som internationell rätt.
falsk fasad av rättssäker handläggning
Egenkontrollen som Tibro kommun presenterat må ge intryck av ordning och struktur, men bakom siffrorna döljer sig en allvarlig systemkollaps i rättssäkerheten. Att följa deadlines för utredningar är inte tillräckligt när barn utsätts för maktmissbruk, tvångsplaceras utan korrekt utredning och nekar kontakt med sina föräldrar trots att varken lag eller bevis stödjer sådana inskränkningar.
Tibro kommun måste nu ställas till svars – inte bara för brister i formalia, utan för upprepade och dokumenterade brott mot barns mänskliga rättigheter.
KRAV PÅ OBEROENDE GRANSKNING
Tibro kommun behöver anlita en oberoende part för att granska myndighetsutövningen, eftersom egenkontroll endast ger en delvis begränsad och subjektiv bild.
NOTERING
Ansvarig för utredningen, Socialt Ansvarig Samordnare Ketty Sellstedt, uppgav till en förälder i somras att kommunen inte följde de nationella riktlinjerna för barnutredningar. Vilket hon efter mötet ändrade sig och bekräftade. Det tyder på att Tibro kommuns Socialtjänst har en låg medvetenhet om vilka plikter som behöver uppfyllas av myndigheten för en hög rättssäkerhet.
Jobbet som Socialt Ansvarig Samordnare är nu ledigt och annonseras via Arbetsförmedlingen.
Reportage i SLA 2025-05-12
https://www.sla.se/2025/05/12/kontroll-av-barnhandlaggningen-god-rattssakerhet-1a0bd
SN 2025-000104