En lagstiftning som inte efterlevs
Att Sverige ännu inte har ratificerat det tredje tilläggsprotokollet till FN:s barnkonvention – trots att en statlig utredning (SOU 2023:40) föreslagit det – är inte bara juridiskt anmärkningsvärt. Det har konkreta och allvarliga konsekvenser för barn i Sverige.
I ett aktuellt fall i Tibro kommun delar en pappa hur han upplever hur tillämpningen av barnkonventionen varierar beroende på vem han pratar med inom socialtjänsten. När han frågar en kvinnlig socialsekreterare om barnets rätt att bli hörd, blir svaret att ”barnkonventionen är jätteviktig”. Samtidigt fattas ett akut omhändertagandebeslut – utan att barnet röst har hörsammats. När kvinnan får frågan om hon känner till barnets egna uttryckta önskan vid omhändertagandet svarar hon tydligt nej. Men ändrar sig helt när hon får information om att ett samtal några timmar tidigare spelats in.
När pappan istället vänder sig till en manlig kollega till henne, och frågar om han är familjär med barnkonventionen – något som är gällande svensk lag sedan 2020 – svarar mannen att han ”känner till den”. Ett märkligt och vagt svar från en tjänsteman som dessutom är ansvarig för placerade barn i en kommun, när han rimligen borde ha fullständig kännedom om barns rättigheter enligt internationell och nationell lag.
Det här är inte undantag. Det är symptom.
Svensk socialtjänst uppvisar gång på gång exempel där barnkonventionen reduceras till ett retoriskt alibi snarare än ett rättsligt verktyg. Att lyssna på barn, att säkerställa barnets bästa och att ge barnet inflytande över beslut som påverkar deras liv är inte godtyckliga val – det är rättigheter. Att dessa rättigheter saknar en fungerande internationell klagomekanism innebär att barn i praktiken står utan sista skydd.
Sverige måste ratificera det tredje tilläggsprotokollet. Inte av symbolskäl – utan för att säkerställa att barn faktiskt kan göra sin röst hörd när det egna landet sviker.
Ett flertal länder inklusive grannlandet Finland har redan ratificerat tilläggs protokollet.
Sverige tar gärna på sig ledartröjan när det gäller mänskliga rättigheter – och just därför borde vi också vara ett föregångsland när det gäller barns rätt att klaga till FN.
Statens Offentliga Utredning (SOU 2023:40) Förbättrade möjligheter för barn att utkräva sina rättigheter enligt barnkonventionen
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2023/08/sou-202340
FN:s barnkonvention