I del två berättar jag hur en flicka försöker skydda sig själv från övergrepp medans mamman och myndigheten försöker at förminska dem och tvinga tillbaks henne till sin mamma.
När barnet själv, som av två olika BUP enheter, familjerätten och en annan vårdenhet bedöms som åldersadekvat och av flera av dem som att hon har en betydligt högre mognadsgrad än sin biologiska ålder under man hur Socialtjänsten inte kan lyssna på henne?
Nedan är flickans egen röst i vårdnads och boendeutredningen kring henne. Mamman ansåg att utredningen var ”partisk” trots att Socialtjänsten som tvångsomhändertagit flickan nekade familjerätten ett möte för att Familjerätten skulle kunna bedöma relationen mellan dottern och pappan. När pappan undrade hur ett sådant beslut kunde ligga i barnets bästa svarade Tibro Socialtjänst att man inte fattat beslutet – utan att det var Familjerätten som fattat det beslutet. Märkligt tyckte pappan som frågade Familjerätten som skrivit att de blev nekade ett umgänge av Tibro Socialtjänst. Tibro Socialtjänst ändrade sig efter flera rundor och beslutet hade då fattats på myndigheten. Men återkom även med en motivering av beslutet som man tidigare påstod att man inte hade fattat – dvs en baklängesmotivering – ett beslut som man påstod man inte tagit kunde man nu i efterhand motivera. Motiveringen var att beslutet tagits med hänsyn till ”barnets bästa”. Hur det kan vara barnets bästa att inte få Familjerättens bedömning av en relation i verkligheten övergår helt pappans förstånd – men efter att över ett år ha tagit del av svepande, rättosäkra, märkliga och högst subjektiva bedömningar finns det inget direkt kvar som förvånar honom.
I tvister om vårdad är det vanligt att det förekommer osanna påstående från tidigare partners. Därför är barnens egen röst viktig. Så här berättar flickan själv.

Efter flickans möte med en psykolog vid BUP i Eslöv, Sofia Åkerlund, forskare vid Lunds medicinska fakultet i barn & ungdomspsykologi, lämnar psykologen in en orosanmälan. Kommunen avskriver oron utan utredning och flyttar flickan istället norrut 35 mil innan nästa möte.

Psykologen uppger till flickan att om det inte framgår av utredningen att hon ska få bo hos sin far ska hon anmäla utredningen och kräva en ny omgående. Psykologen säger också till flickan att hon tycker att handläggningen av henne ska flyttas till en annan kommun än Tibro kommun.
Antaligen har psykologen kartlagt att Socialtjänsten driver en häxjakt mot pappan med flickan som offer.
Pappan lämnar den information till Familjerätten som flickan har gett honom, och det dokumenteras att ”pappan försöker påverka utredningen”. Det är värt att nämna att Familjerätten inte på eget initiativ har tänkt kontakta BUP. Det är förvånande att en så rättsosäker hantering av barn kan pågå i ett land som vill framstå som ett föregångsland och samtidigt kritisera andra länder, när barn i Sverige utsätts för denna typ av övergrepp.
Rättsosäkerheten är genomgripande och både familjerättsjurister och forskare vittnar om att det ofta går till på detta sätt. Man väljer en linje och oavsett vad som framkommer längs vägen följer man den. Ingen belönas för att göra rätt, utan snarare för att man håller fast vid sina förutfattade meningar och är skicklig på att tolka information efter dem. Det är dock svårt att bedöma relationer utan att ha varit en del av dem, inte ens för socialsekreterare. I synnerhet när man endast träffat ena föräldern.
Vid placering av barn utanför sitt hem har Socialtjänsten en långtgående skyldighet att utreda barnets nära anknytningar. Där ingår en biologisk pappa. Oaktat vad en mamma påstår om sitt ex behöver alltså Socialtjänsten åtminstone prata med pappan. Men Maria Mörk, socionomkonsult vid Tibro Socialtjänst underlät sig att göra det. Det är en av grunderna i stämningen omfattande ca 50-talet lagrum och föreskrifter som kommunen brustit i gällande efterlevnad. Flera brott mot mänskliga rättigheter, förvaltningslagen, barnkonventionen, mänskliga rättigheter och regeringformen ska prövas.
Det kan vara första gången i historien som en pastor påstås ha begått brott mot mänskliga rättigheter i Sverige. AnnaCamilla Andersson Socialdemokraternas Socialnämndsordförande har på falska och felaktiga grunder (ex att pappan skulle sakna umgängesrätt, att pappan fått umgänge nekat av domstol eller att han utövat våld mot dotter, helt utan bevis och sakliga grunder) tvångsomhändertagit barnet och vilselett domstolen. Flickans rätt till familjeliv ha allvarligt kränks av pastorn. Equmeniakyrkans ansvarsnämnd har fått ta del av dokumentation och fått en anmälan som nu hanteras. Det återstår att se om frikyrkepastorn får behålla sin ordination. Hon har försvunnit från Svenska kyrkans hemsida där hon tidigare under sitt alias ”Camilla Andersson” listades.
